help me
Can't handle the pain.
I can't handle the pain and suffer I feel, every single time I see you.
You were the greatest thing I had in my life.
I was myself, lived a simple life, I was never worried for something.
Then you disaperad, I never heard from you.
A feeling inside of me started to grow; regrets, anger, sadness.
I never had that feeling before, and I hated it.
I missed you so mutch, I still do.
Every day is hard, I force myself to go trough it, get trough the hole life.
I used all my powers, I got no left, I'm week.
I can't handle myself anymore .. I just can't ..
I'm sorry i've got no clue for what I should do.
I have always wonder, why doesn't he break down?
Kommer han någonsin att släppa ut det?
Det, ja det som han bär på, smärtan.
Vilken otrolig tyngd det måste vara på hans axlar, att bära allt själv.
Varför vill han inte berätta? Allt blir så mycket enklare då.
Hur klarar han av att inte bryta ihop? Eller klarar han de inte?
Nej, för på natten kommer allt krypandes upp, han bryter ihop i sin ensamhet ..
Jag har frågat många gånger, vad är det som du bär på?
"Ingenting alls, jag mår bra" får man till svar varje gång.
Trots smärtan som jag ser i ögonen, så nekar han.
Jag tror inte att han visste, vad som var rätt och fel, han följde bara med,
en kul grej, bus, som man gör i bland. Men det spårade ur.
Var det där allt började?
Han har ärr som aldrig kommer försvinna, dom kommer att finnas där hela livet.
Vill du berätta?Det betyder inget för dig nu, men för mig betyder det allt ..
Down with the sickness.
Jag känner, att jag inte känner det längre.
Den där härliga, äckliga känslan.
Härlig, för att den är så varm och skön. Äcklig för att man vet att man är beroende av något.
Vill jag känna den eller inte? Ångesten rullar fram och tillbaka som en boll i mitt huvud.
Illamåendet kryper upp i halsen.
Jag måste lära mig, bestämma mig.
Lära mig att vara själv, bestämma mig om jag vill ha den eller inte,
den där jävla äckliga känslan som jag har när dina armar är runt mig,
den där härliga känslan att känna sig trygg.
Fan också, så underbart.
Den där härliga, äckliga känslan.
Härlig, för att den är så varm och skön. Äcklig för att man vet att man är beroende av något.
Vill jag känna den eller inte? Ångesten rullar fram och tillbaka som en boll i mitt huvud.
Illamåendet kryper upp i halsen.
Jag måste lära mig, bestämma mig.
Lära mig att vara själv, bestämma mig om jag vill ha den eller inte,
den där jävla äckliga känslan som jag har när dina armar är runt mig,
den där härliga känslan att känna sig trygg.
Fan också, så underbart.
Sometimes I just want to give up
När mörkret faller och tankarna kommer så känner jag en vilja,
en vilja att gå ut, ut till stjärnorna, titta på dem och inte känna avund för hur vacker dem är.
För inte ens dom varar för evigt, precis som allt annat.
Hur vackert något än är så varar det inte för evigt ..
en vilja att gå ut, ut till stjärnorna, titta på dem och inte känna avund för hur vacker dem är.
För inte ens dom varar för evigt, precis som allt annat.
Hur vackert något än är så varar det inte för evigt ..
Pratar ni efter egna erfarenheter?
I den här stan snackas de så förbannat mycket, man slutar aldrig att förvånas.
Bara för att man sover med en killkompis så betyd de att man har sex, eller att man är tillsammans. Enligt er så är det ju så. Säger ni de av egna erfarenheter? Att ni kan inte sova med en killkompis utan att göra något, så måste de vara eftersom ni tro att andra är så.
Men jag är då inte så, jag kan sova med folk utan att göra något. Stackars er som inte kan de.
Och bara för att man umgås med typ bara killar, behöver de betyda att man tyck om alla dom, eller att man knullar dom alla? Ni säger ju de så ni verka ju vara så. Men för mig är de inte så.
Så sluta snacka som att era egna erfarenheter gäller alla andra, för de gör inte de!
Och ni vet dessutom inte ett smack om vad som händer i andras liv, om ni inte står breve o kollar på,
men de tvivlar jag på att ni gör.
Bara för att man sover med en killkompis så betyd de att man har sex, eller att man är tillsammans. Enligt er så är det ju så. Säger ni de av egna erfarenheter? Att ni kan inte sova med en killkompis utan att göra något, så måste de vara eftersom ni tro att andra är så.
Men jag är då inte så, jag kan sova med folk utan att göra något. Stackars er som inte kan de.
Och bara för att man umgås med typ bara killar, behöver de betyda att man tyck om alla dom, eller att man knullar dom alla? Ni säger ju de så ni verka ju vara så. Men för mig är de inte så.
Så sluta snacka som att era egna erfarenheter gäller alla andra, för de gör inte de!
Och ni vet dessutom inte ett smack om vad som händer i andras liv, om ni inte står breve o kollar på,
men de tvivlar jag på att ni gör.
Förbannade satans jävla idioter.
Regrets and unspoken. Just walk away from me.
Still hard to gettin up, gettin dressed, livin with this regret.
But I know if I could do it over, I would trade,
give away all the words that I saved in my heart that I left unspoken.
What hurts the most, is being so close and having so much to say
and watchin you walk away.
Never knowing, what could have been
and not seein that lovin you Is what I was tryin to do.
But I know if I could do it over, I would trade,
give away all the words that I saved in my heart that I left unspoken.
What hurts the most, is being so close and having so much to say
and watchin you walk away.
Never knowing, what could have been
and not seein that lovin you Is what I was tryin to do.
How about you?
Slut på ord, inspirationen är borta.
Jag vet inte vad som hänt, orden är slut, och jag har ingen aning om vart dom har tagit vägen.
Jag har så mycket känslor inom mig, men orden är slut, så jag har ingen aning om hur jag ska få utlopp för dem.
Min insida är som en katastrof, ett oväder som har dragit fram, som aldrig kommer att gå över.
Vart är mina ord? Vart är min inspiration?
Jag behöver det, och jag behöver det nu.
Ge mig mina ord tillbaka, kom tillbaka med min inspiration.
Jag skriver i ren förtvivlan, kom tillbaka.
Jag har så mycket känslor inom mig, men orden är slut, så jag har ingen aning om hur jag ska få utlopp för dem.
Min insida är som en katastrof, ett oväder som har dragit fram, som aldrig kommer att gå över.
Vart är mina ord? Vart är min inspiration?
Jag behöver det, och jag behöver det nu.
Ge mig mina ord tillbaka, kom tillbaka med min inspiration.
Jag skriver i ren förtvivlan, kom tillbaka.
What you don't know won't leave a scar.
What you don't know hasn't killed you so far.
What you don't know is who you are.
I just give you something to talk about.
Ill Nino - What you deserve
What you don't know hasn't killed you so far.
What you don't know is who you are.
I just give you something to talk about.
Ill Nino - What you deserve
Den speciella känslan.
Jag brukar känna olika speciella känslor, både för mig själv, för och om andra.
Jag kan inte placera dom, inte skriva ut dom i ord.
När jag inte kan det, sätter jag mig vid datorn, laddar hem musik, efter musik.
Tills jag hittar den låten, just den där låten som gör att det klickar.
Låten som beskriver den speciella känslan,
du kanske inte känner det, men jag gör ett försök.
Musiken är mitt liv, mitt sätt att leva,
min hjälp att berätta, berätta vad jag känner.
Musiken är inspirationen till mitt liv.
Kate Voegele - Wish you were
Jag kan inte placera dom, inte skriva ut dom i ord.
När jag inte kan det, sätter jag mig vid datorn, laddar hem musik, efter musik.
Tills jag hittar den låten, just den där låten som gör att det klickar.
Låten som beskriver den speciella känslan,
du kanske inte känner det, men jag gör ett försök.
Musiken är mitt liv, mitt sätt att leva,
min hjälp att berätta, berätta vad jag känner.
Musiken är inspirationen till mitt liv.
Sometimes I can't explain and I'm so sorry that I can't ,
I'll try to concentrate on your true identity.
I'll try to concentrate on your true identity.
Kate Voegele - Wish you were
Den speciella känslan.
Jag brukar känna olika speciella känslor, både för mig själv, för och om andra.
Jag kan inte placera dom, inte skriva ut dom i ord.
När jag inte kan det, sätter jag mig vid datorn, laddar hem musik, efter musik.
Tills jag hittar den låten, just den där låten som gör att det klickar.
Låten som beskriver den speciella känslan,
du kanske inte känner det, men jag gör ett försök.
Kate Voegele - Wish you were
Jag kan inte placera dom, inte skriva ut dom i ord.
När jag inte kan det, sätter jag mig vid datorn, laddar hem musik, efter musik.
Tills jag hittar den låten, just den där låten som gör att det klickar.
Låten som beskriver den speciella känslan,
du kanske inte känner det, men jag gör ett försök.
Sometimes I can't explain and I'm so sorry that I can't ,
I'll try to concentrate on your true identity.
I'll try to concentrate on your true identity.
Kate Voegele - Wish you were
Jag vet inte vad jag skriver, men de vrider sig inom mig.
Jag vet inte vad jag skriver, men jag känner att jag måste. De vrider och vänder sig inom mig.
En känsla som svider och måste ut, men jag vet inte riktigt vad.
Jag har funderat mycket på vad jag vill göra, med mitt liv och hur jag kan uppnå det.
Jag kom inte fram till nå speciellt som jag vill göra med livet,
jag har ju aldrig vare så värst intresserad av planering och framtiden.
Men jag kom fram till en sak;
Jag är ingenting för den här staden,
och den här staden är ingenting för mig.
Jag vet att de jag söker kan jag inte hitta här.
Det finns på tok för mycket rykten om mig.
Jag vet vilka som är sann och inte.
Jag vet att jag inte är perfekt.
Men du vet ingenting, och lyssnar nog hellre på vad som sägs.
Därför avslutar jag allt runt omkring mig, så jag slipper blir sårad.
Jag blockerar allt, och stänger in mig i mig själv, så blir allt bra till slut.
En känsla som svider och måste ut, men jag vet inte riktigt vad.
Jag har funderat mycket på vad jag vill göra, med mitt liv och hur jag kan uppnå det.
Jag kom inte fram till nå speciellt som jag vill göra med livet,
jag har ju aldrig vare så värst intresserad av planering och framtiden.
Men jag kom fram till en sak;
Jag är ingenting för den här staden,
och den här staden är ingenting för mig.
Jag vet att de jag söker kan jag inte hitta här.
Det finns på tok för mycket rykten om mig.
Jag vet vilka som är sann och inte.
Jag vet att jag inte är perfekt.
Men du vet ingenting, och lyssnar nog hellre på vad som sägs.
Därför avslutar jag allt runt omkring mig, så jag slipper blir sårad.
Jag blockerar allt, och stänger in mig i mig själv, så blir allt bra till slut.
Jag försvinner snart. De finns inte mycket eller många,
som faller mig i smaken i den här staden.
Men de lilla som finns, vet det redan.
Förlåt, det är fegt, men jag måste. Jag gråter nu,
och jag tar det som ett tecken på att jag inte orkar mer ..
Jag är lycklig fast ändå så olycklig att jag bara ser svart.som faller mig i smaken i den här staden.
Men de lilla som finns, vet det redan.
Förlåt, det är fegt, men jag måste. Jag gråter nu,
och jag tar det som ett tecken på att jag inte orkar mer ..
När utsidan lurar dig.
Det finns sätt att se, hur andra mår, det är inte många som vet, inte många som vill se, ingen kan veta, men är du intresserad av att försöka, läs mellan raderna, så ser du kanske hur jag mår. Men även du kommer att tveka, för jag kommer inget säga, när du frågar. Så hur kan du vara helt säker på det du ser? Från mig kommer du inget höra, du får gissa dig fram, gissa om du har rätt, men du kommer alltid att tveka, för jag kommer aldrig att svara, aldrig vara ärlig, när du frågar hur jag mår.
Jag är glad, lycklig, det ser väl du också? Jag har ju ett leende på läpparna.
Vill du visa vem du är?
Vet du vem du är och vill vara?
Lyssna inte på vad dom andra säger, och gör inte som dom gör, om du inte vill.
Det är du som ska leva med dig själv, och du ska må bra av det. Tycker dina vänner om dig så ska dom respektera det du gör och den du vill förändra dig till och vill vara. Jag vill vara din vän, och jag vill att du ska må bra och kunna visa den du vill vara, för alla, inklusive dina vänner. Jag tror på dig, och jag vill att du ska tro på dig själv.
Det du har visat mig är en bra person, och du borde inte dölja det med dina hårda utsida.
Lyssna inte på vad dom andra säger, och gör inte som dom gör, om du inte vill.
Det är du som ska leva med dig själv, och du ska må bra av det. Tycker dina vänner om dig så ska dom respektera det du gör och den du vill förändra dig till och vill vara. Jag vill vara din vän, och jag vill att du ska må bra och kunna visa den du vill vara, för alla, inklusive dina vänner. Jag tror på dig, och jag vill att du ska tro på dig själv.
Det du har visat mig är en bra person, och du borde inte dölja det med dina hårda utsida.
Jag vill dig bara väl,
och genom att se på dig så märks det att något är fel.
Din hårda och coola utsida lurar inte mig.
och genom att se på dig så märks det att något är fel.
Din hårda och coola utsida lurar inte mig.
Välkommen till mitt liv.
Känner du någon gång att du är på väg att bryta ihop? Känner du dig någon gång utstött? Som att du inte passar in och att ingen förstår dig? Vill du någon gång bara springa i väg och låsa in dig på ditt rum och skruva upp volymen på stereon så ingen kan höra dig skrika?
Nej, du vet inte hur det känns, när ingenting känns bra. Du vet inte hur det är, att vara jag, att känna sig sårad, vilsen, ensam, bli sparkad på när man ligger, att känna sig som en docka, att någon bara har lekt med en, sen på väg att bryta ihop, men det finns ingen där som kan rädda en? Att vara fast i en värld man hatar, att må illa av alla som är runt omkring, dom med sina fejk leenden och lögner. Du vet inte hur jag har det, du bara försöker förstå, men det är ingen mening, du kommer aldrig att lyckas, men välkommen till mitt liv.
Nej, du vet inte hur det känns, när ingenting känns bra. Du vet inte hur det är, att vara jag, att känna sig sårad, vilsen, ensam, bli sparkad på när man ligger, att känna sig som en docka, att någon bara har lekt med en, sen på väg att bryta ihop, men det finns ingen där som kan rädda en? Att vara fast i en värld man hatar, att må illa av alla som är runt omkring, dom med sina fejk leenden och lögner. Du vet inte hur jag har det, du bara försöker förstå, men det är ingen mening, du kommer aldrig att lyckas, men välkommen till mitt liv.
Puzzel och bitar som sedan ska bli hel.
Min själ är i flera bitar, någon som är bra på puzzel?
Jag är helt förstörd, vet inte vad jag gör eller vad jag tänker. Känns som om vad jag än gör blir fel. Även fast det inte blir de. För gör jag som jag känner o tycker så kan det inte bli annat än rätt. Men ändå är själen i flera bitar, det är något jag måste göra åt. Men det verkar inte som om att jag kan de. Den har varit i flera bitar, i flera år. Men jag har lyckas bygga ihop den lite, men sen förstördes allt igen. Men har jag lyckats en gång, så ska jag lyckas med det en gång till, och då ska den bli hel.
Jag är helt förstörd, vet inte vad jag gör eller vad jag tänker. Känns som om vad jag än gör blir fel. Även fast det inte blir de. För gör jag som jag känner o tycker så kan det inte bli annat än rätt. Men ändå är själen i flera bitar, det är något jag måste göra åt. Men det verkar inte som om att jag kan de. Den har varit i flera bitar, i flera år. Men jag har lyckas bygga ihop den lite, men sen förstördes allt igen. Men har jag lyckats en gång, så ska jag lyckas med det en gång till, och då ska den bli hel.
Du är en bra hjälp.
Ett rop på hjälp.
Har du någon gång, haft någon som erbjöde sig att lysna om du velat prata? Jag hade de, jag har haft några få stycken, som jag verkligen känt att jag skulle kunna prata med. Men dum som jag varit har jag tackat nej till alla för jag trodde att jag skulle klara av att handskas med problemen själv. Och visst gjorde jag de, till en viss del. Jag trodde aldrig att de skulle komma i kapp mig. Men de har de nu, till dagens problem har även gamla problem grävt sig upp. Jag orkar inte ta hand om dom alla själv, jag har ingen ork till något, jag orkar inte göra något, jag orkar inte hålla humöret uppe, jag orkar inte äta, orkar inte kliva upp på morgonen, vill bara ligga kvar hela dagen och vänta på att de åter ska bli mörkt så jag får slå igen mina ögonlock. De är nu jag behöver er, er som jag sa nej till, och du som tråkigt nog försvann från mig. Förlåt för att jag ber om hjälp, jag vet att ni ändå inte kan komma tillbaka.
Ett rop på hjälp, försöker hon ta sitt liv.
