Down with the sickness.
Jag känner, att jag inte känner det längre.
Den där härliga, äckliga känslan.
Härlig, för att den är så varm och skön. Äcklig för att man vet att man är beroende av något.
Vill jag känna den eller inte? Ångesten rullar fram och tillbaka som en boll i mitt huvud.
Illamåendet kryper upp i halsen.
Jag måste lära mig, bestämma mig.
Lära mig att vara själv, bestämma mig om jag vill ha den eller inte,
den där jävla äckliga känslan som jag har när dina armar är runt mig,
den där härliga känslan att känna sig trygg.
Fan också, så underbart.
Den där härliga, äckliga känslan.
Härlig, för att den är så varm och skön. Äcklig för att man vet att man är beroende av något.
Vill jag känna den eller inte? Ångesten rullar fram och tillbaka som en boll i mitt huvud.
Illamåendet kryper upp i halsen.
Jag måste lära mig, bestämma mig.
Lära mig att vara själv, bestämma mig om jag vill ha den eller inte,
den där jävla äckliga känslan som jag har när dina armar är runt mig,
den där härliga känslan att känna sig trygg.
Fan också, så underbart.
Sometimes I just want to give up
När mörkret faller och tankarna kommer så känner jag en vilja,
en vilja att gå ut, ut till stjärnorna, titta på dem och inte känna avund för hur vacker dem är.
För inte ens dom varar för evigt, precis som allt annat.
Hur vackert något än är så varar det inte för evigt ..
en vilja att gå ut, ut till stjärnorna, titta på dem och inte känna avund för hur vacker dem är.
För inte ens dom varar för evigt, precis som allt annat.
Hur vackert något än är så varar det inte för evigt ..